Mitt namn är Beatrice - kallas för Bea - och jag är en hobbyhantverkare som mestadels arbetar med trådkonst och keramik, ibland kombinerat. Allt som har med kreativt skapande att göra intresserar mig och jag vill prova på alla olika metoder! Namnet Konstigheter täcker upp det faktum att jag verkligen kan få för mig att pyssla med lite vad som helst och prova nya stilar och material. På Instagram h
ittar ni mig som . När det är dags för marknader eller utställningar så har jag alltid min mamma med mig. Hon är ett kanonbra stöd och ypperligt sällskap och jag uppskattar verkligen den mor-och-dotter-tiden vi får ihop då. Dessutom så är hon en lärling hos mig nu, både vad gäller trådkonst och keramik. Jag har nog ärvt min kreativa ådra från mina föräldrar, för mamma har snabbt blivit duktig på hantverket, så hennes alster finns också när vi ställer ut! Trådkonsten fastnade jag för på gymnasiet (floristlinjen), blev introducerad av min lärare under en lektion i hantverkskursen och kände direkt att det var något jag ville fortsätta med . Och det har jag gjort! Försöker hela tiden utveckla mig och göra mer och mer avancerade grejer, men grundtekniken är alltid den samma. Jag köper glasgrunkor på secondhand och skappar hållare och fötter till dem. Personlig favorit att göra är ljuslyktor som ser ut som gamla oljelampor, fast används bara till värmeljus. Keramiken älskade jag från första stund vid drejskivan , under ett år på folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Forma , kladda , designa ... Det är så himla roligt och bra terapiarbete också för den delen! Har spenderat många timmar i källaren på skolan, ibland helt ensam och ibland med sällskap av andra. Jag spenderade sedan många terminer på Folkuniversitetet samt ungefär ett år i en privat verkstad hos min gamla lärare, innan det blev dags för mig och mamma att skaffa egen verkstad med ugn och drejskiva under 2019. Den har vi på cykelavstånd från våra lägenheter i centrala Kristianstad, helt underbart! Vad är planen framöver? Drömmen är att kunna ha egna utställningar i vår verkstad och att få fortsätta skapa alster som vi vill göra samt hitta rätt målgrupp som tycker om dem lika mycket som vi gör. Men vi vill inte bli storskaliga och känna press på produktion, det ska få fortsätta vara vår avkoppling från vardagen. Under hösten 2020 blev jag medlem i hantverksföreningen Redig Skånsk Slöjd, där många erfarna och duktiga utställare är med. Denna möjligheten hoppas jag kunna ge mig nya kontakter, möjligheter och egen erfarenhet att ta med mig och ha som grund i fortsatt utvecklig av mitt hantverk.
