07/06/2026
Söndagstexten:
Japp ! Det är dags , Stockholm doftar Syrén & mammor springer med stora plakat & gråtiga ögon , bufféer med små snittar & ibland rostbiff står på vänt i kylarna över Sverige & fred på jorden är inte längre den enda önskan utan stilla böner om att det inte ska regna viskas också dagen innan kalaset & att mormor orkar finnas för att få se !
Studenter dansar på lastbilsflak & det vita spetstyget måste snart vara slt i butiker.
Det dricks bubbel till frukost & det bakas tårtor som liknar mössor . Jag sätter in en peng till organisationen maskrosbarn för inte alla barn får en studentfest.
Å samtidigt som jag sakta sakta kommer över min största hjärtekross ska det bliva nya i sommarnatten.
Hur länge kan man vara besviken på en människa.
Finns det tidsbestämda känslor ?
Jag kan inte skilja på om jag är mest arg eller mest ledsen & egentligen spelar ju det ingen roll . Igår fick en vän bröstcancer & min bror ska få en till bäbis.
Allt snurrar på & det gäller att ha ögonen öppna.
Inte blunda nu , det är nu det händer , det är nu vi finns & vi har haft tur.
Å det kan alltid vara värre & jag tänker på en av mina plastpappor som så ivrigt trodde på vikingatid.
Å vi firade midvinterblodt för han trodde så ivrigt på vikingatid. Å nu är han död & hans tro med honom.
Å vi andra fick mera tid & den kanske jag ska sluta slösa på sorgen över hammarslag rakt över hjärtat.
Kanske är det dags att hålla handen runt om , stoppa blödningen & fylla i det trasiga med guld & maräng 🩷